Miljarder kronor satsas årligen på IT inom sjukvården. Den tilltro och det hopp som sätts till IT är stort: IT är en effektivitetsräddare i nöden, ett verktyg som möjliggör ökad produktivitet utan uppsägningar, en väg till ökat patientinflytande, en grundläggande förutsättning för framtidens vårdorganisation, för vårdkvalitet, effektivitet, korta ledtider och patientnytta. Användningen av IT fortsätter att öka inom sjukvården. IT integreras i allt fler sjukvårdsprocesser och sammanflätningen av elektronisk medicinsk utrustning och informationssystem som stödjer operativa och administrativa processer blir alltmer omfattande.
Samtidigt är nackdelarna med IT många: användning av journalsystem som minskar läkares tid för patienterna, parallella implementeringsprojekt på olika platser i Sverige för samma typ av system från samma fåtal leverantörer, storslagna IT-projekt som spränger kostnadsramarna och tar resurser från den operativa verksamheten, satsningar som går i stöpet. I värsta fall kan problemtyngda IT-satsningar till och med fortleva i ett zombieliknande tillstånd där pengarna fortsätter att rulla, samtidigt som utsikterna att åstadkomma verkliga verksamhetsförbättringar och ökad vårdkvalitet blir mer och mer avlägsna. IT är ett evigt löfte men alltför ofta en daglig förbannelse – eller åtminstone en återkommande besvikelse och ett stort irritationsmoment. |
|
Vi menar att en viktig del av problemet ligger i synsättet och angreppssättet på IT-satsningar, dels vid investeringsbeslut, dels i projektgenomföranden. Vi menar också att diskussionen om IT i sjukvården relativt sett borde handla mindre om teknikval och funktionalitet och istället mer om kompetenser, arbetsformer för förändringsarbete, bättre samverkan mellan professioner och långsiktigt processutvecklingsarbete. Flera typer av förändringar i kunskaper, förståelse, attityder och angreppssätt på IT-satsningar är nödvändiga för att ta tillvara mer av den potential som IT-relaterad verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården faktiskt har.
 |